Belenius

Bigert & Bergström — Prosthesis

19.09—22.09.2019

Opening  16:00-19:00 at Belenius, Ulrikagatan 13

During the exhibition opening, author Aris Fioretos will present a brief reflection on the prosthesis.

Opening party at At Six, Brunkebergs torg 6
19:00-22.00, with a selection of previous projects by Bigert and Bergström

English below

I början av 1970-talet när vi gick i grundskolan fick vi lära oss att den då talrika nordafrikanska vita noshörningen var hotad då den börjat tjuvjagas i allt större utsträckning. Noshörningens horn troddes ha magiska krafter för den manliga potensen och såldes på den svarta marknaden till framförallt Asien. Trots upptäckten av sildenafil, den aktiva substansen i Viagra, vilket godkändes som behandling för erektil dysfunktion 1998, fortsatte man att slakta noshörningar för deras åtråvärda horn. Och 20 år senare, våren 2018, avled den sista vita manliga nordafrikanska noshörningen i vilt tillstånd. Sudan som han hette, hade då skyddats dygnet runt i tre år av beväpnade vakter för att inte falla offer för tjuvjägare. När han till slut somnade in sörjdes han av främst av sin dotter Najin och barnbarnet Fatu, de två sista honorna av denna art.

Idag har den nordafrikanska noshörningen fått sällskap av en mängd andra djur och organismer som drabbats av de ”antro-obscena” krafter vi själva genererat. Vi talar nu om det sjätte massutdöendet vilket hotar att lämna oss ensamma med våra älskade hundar och katter i en framtid bestående av urbana värmeöar i en översvämmad värld. Enligt IPBES senaste rapport, FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, hotas nu upp till 1 miljon arter av jordens 8 miljoner arter av utrotning.

Vår skulptur Protes är en avgjutning av ett horn från en vit nordafrikansk noshörning från Naturhistoriska riksmuseet. Det gjordes ursprungligen till vårt projekt Klimatkamrarna 1994 där Ångkammaren huserar en noshörning. Muterad till en maskin pumpar den ånga ur olika kroppsöppningar vilket skapar ett tropiskt klimat. Men då noshörningens kropp är tillverkad i järn så förtärs den sakta av rost.

I gallerirummets mitt finns nu bara det polerade hornet kvar. Den glänsande metallen får representera både framsteg och förlust – både teknisk landvinning och bortkapat liv. När läkaren Pär-Ingvar Brånemark i början av 1950-talet av en slump upptäckte att levande benvävnad inte stötte bort metallen titan, så var det under ett experiment där han byggt ett titanfönster för att kunna titta in i benet på en levande kanin. En makaber bild av hur människans nyfikenhet leder till nya och oväntade upptäckter som gagnar livet självt.

Djuren har länge tjänat som ”stand-ins” för människor när det gäller medicinska försök, likt proteser för vår egen fantomsmärta. Och ironiskt nog är det just sådana experiment som lett fram till att det nu finns lite hopp för den nordafrikanska vita noshörningens återuppståndelse. I dagarna läser vi att sju ägg från de två överlevande honorna Najin och Fatu nu befruktats i ett laboratorium i Italien där man bevarat nedfryst sperma från andra bortgångna vita noshörningshannar. Frågan kvarstår dock vilka sydafrikanska vita noshörningshonor som vill ställa upp som surrogatmammor för de biologiska mödrar som inte kan bli dräktiga eller bära foster på egen hand.

Vi har tidigare föreslagit att monument borde uppföras för att uppmärksamma utrotningshotade naturelement som glaciärer. Verket Protes kan ses som en utveckling av detta resonemang där utsatta delar av vårt gemensamma biologiska arv placeras i fokus – eller som en kritisk aktion mot den process av tilltagande biologisk enfald som just nu sprider sig mitt ibland oss.

———

In primary school in the early 1970s, we learned that the northern white rhino – then quite numerous – was threatened by increasing poaching. Rhino horns were thought to have magical powers for male virility, and they were sold on the black market, mainly to Asia. Despite the discovery of sildenafil, the active ingredient in Viagra, which was approved for treatment of erectile dysfunction in 1998, rhinos continued to be slaughtered for their coveted horns. Twenty years later, in spring 2018, the last male northern white rhino in the wild died. Sudan, as he was called, had been surrounded by armed guards round-the-clock for three years to protect him from poachers. When at last he was put down after months of failing health, he left behind his daughter Najin and granddaughter Fatu, the last two females of the species.

Today the northern white rhino has been joined by a number of other animals and organisms suffering from the “anthro-obscene” forces we humans have set in motion. We are now talking about the sixth mass extinction, which threatens to leave us alone with our beloved dogs and cats in a future consisting of small islands of urbanity in a largely submerged world. According to the latest report from the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), up to 1 million of the Earth’s 8 million species are threatened with extinction.

Our sculpture Prosthesis is a cast of a horn from a northern white rhino, preserved at the Swedish Museum of Natural History. It was originally made for our Climate Chambers project in 1994, where the Steam Chamber housed a rhino. Mutated into a machine, it pumps out steam through various orifices in its body, creating a tropical climate. But, as the rhino’s body is made of iron, it is gradually consumed by rust.

In the centre of the gallery space, nothing but the polished horn remains. The shining metal represents both progress and loss – technological gains and extinguished lives. During an experiment in 1952, Doctor Pär-Ingvar Brånemark discovered by chance that living bone tissue didn’t reject titanium. He had built a titanium window in the bone of a live rabbit to observe what happened inside it. A macabre image of how human curiosity leads to new, unexpected discoveries that benefit life itself.

Animals have long served as stand-ins for humans in medical trials, like prostheses for our own phantom pain. And ironically, such experiments have now led to a glimmer of hope for the northern white rhino’s resurrection. Just recently, we read that seven eggs from the two surviving females, Najin and Fatu, have been fertilised in a laboratory in Italy, which had frozen samples of sperm from other, now deceased, male white rhinos. The question remains which southern white rhino females will serve as surrogates for the biological mothers who cannot carry the foetuses themselves.

We have previously proposed that monuments should be erected to commemorate endangered natural phenomena like glaciers. Prosthesis can be viewed as a further development of this reasoning, shining a spotlight on vulnerable parts of our common biological heritage – or as a critical action against the approaching Bio-Singularity.

Bigert & Bergström, September 2019

Image caption Jean-Baptiste Béranger